let it rain
efter några dagars vila och tristess och sjukdom stack vi till stan. kaspar och jag. han låg mest och tjurade i bilen förstås. en ny boll muntrade upp hans humör och på kvällen hade vi lördagsmys. men nu längtar vi efter hösten. inte minst för att vi är lite trötta på att vara ensamma, kasse och jag. och folk gifter sig inte alls lika ofta på hösten, vilket betyder att vi kan få ha mickis för oss själva igen.